I dag debatterar riksdagen den bekymmersamma situationen inom polisen. Beslutet om polisens omorganisation antogs i enighet och med polisfackets stöd. Ändå har kritiken varit massiv.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) uttalade nyligen att polisen inte har levererat. Faktum är att det är regeringen och Ygeman som inte har levererat.

Detta blev uppenbart när finansminister Magdalena Andersson presenterade sitt budgetförslag. Polisen får knappa 75 mkr 2017 för att anställa fler medarbetare. Polisen ges rådighet över om det blir fler poliser eller civilanställda. Detta anslag är långt ifrån de behov som rikspolischefen efterfrågade i våras. Det är anmärkningsvärt att regeringen trots terrorhot, kriminaliteten i utanförskapsområdena, sjunkande andel uppklarade brott, bilbränder och attacker mot blåljusverksamheter fortsätter blunda för verkligheten.

Liberalerna har sedan vintern 2015, i riksdagen, uppmärksammat omorganisationens utveckling, även dess negativa konsekvenser. Vi har krävt åtgärder för att stoppa avhoppen från polisen, men Ygeman har tonat ned problemet. Vi har krävt översyn av polisernas arbetsmiljö och uppdrag men också varnat för att polisen kommit allt längre ifrån medborgarna. Det finns inget riksdagsbeslut som ger stöd åt denna utveckling. Tvärtom är hela syftet: fler poliser i yttre tjänst och fler poliser närmare medborgarna. På punkt efter punkt har Ygeman motsatt sig våra förslag och hänvisat till rikspolischefen.

Liberalerna är bekymrade över utvecklingen både inom polisen och inte minst i de särskilt utsatta områdena där gäng tagit över, där det förekommer skjutningar och öppen narkotikaförsäljning utan att polisen lyckats stoppa detta. Mot denna bakgrund begärde vi i somras en riksdagsdebatt. Ygeman som ansvarar för polisen och Ibrahim Baylan (S), minister för att motverka segregation, hade inga besked. Deras mantra i debatten är fler poliser närmare medborgarna. Men med Ygeman som ansvarig har det blivit precis tvärtom. Antalet poliser i yttre tjänst har blivit färre.

I vissa polisregioner har man tidigare haft brottsförebyggande resurser, detta är i princip obefintligt i dag trots att Socialdemokraterna i opposition särskilt angrep alliansen på denna punkt. I de utsatta områdena finns inte tillräckligt med lokala resurser för att bemanna polisärt, om inget görs kan dessa snart utvecklas till riskområden eller särskilt utsatta områden med parallella strukturer för att använda polisens klassificering.  

Vissa särskilt utsatta områden har anvisats poliser. Men detta beror inte på nya resurser som Ygeman försökt ge sken av, utan detta sker genom omflyttningar från andra delar inom polisen.

Konsekvensen är färre ungdomspoliser, mindre spaning mot narkotika och lägre prioritering av vardagsbrottsligheten. Detta är oansvarigt och en hantering som förstärker en polismyndighet i fritt fall.

Liberalerna kräver 2 500 nya poliser och föreslår att beredskapspolisen återinsätts med 5 000 personer. Vi har också i vår budget avsatt resurser till fler civilanställda som ska avlasta poliserna så att fler kan finnas ute i samhället. Vi vill också satsa resurser för att förbättra polisernas arbetsmiljö.

Straffskärpningar och åtgärder för att stoppa bilbränder och attacker på blåljusverksamheten är viktiga – men detta får ingen effekt om inte ens den grundläggande polisiära basen fungerar och det finns alldeles för många exempel på kommuner och stadsdelar där situationen utvecklats till de kriminella gängens fördel, något vi aldrig får acceptera.

Roger Haddad (L)

Riksdagsledamot, rättspolitisk talesperson

Debattartikel publicerad på Expressen Debatt 27/9 samt på Rogers blogg.